Sök på hemsidan

Close

Om ulcerös kolit och Crohns sjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom kan indelas i två huvudgrupper – makroskopiska inflammationer dit ulcerös kolit, Crohns sjukdom och oklassificerad kolit (”IBD-U”) hör, samt mikroskopisk kolit, dit kollagen kolit och lymfocytär kolit hör.

Epidemiologi

Incidensen av IBD har ökat under senare år. Från att tidigare ha varit en relativt sällsynt sjukdom har nu närmare en procent av befolkningen någon form av IBD. Studier har visat att tarmslemhinnans barriärfunktion är förändrad vid IBD. Bakterier, förändrade matvanor, virus, defekter i immunförsvaret samt ärftliga faktorer kan alla spela en roll för uppkomsten av IBD.

För ulcerös kolit är incidensen i Sverige idag omkring 15-20 fall per 100 000 personer och de flesta som insjuknar är mellan 15-40 år. Totalt finns uppskattningsvis ›30 000 patienter med ulcerös kolit i Sverige. Sjukdomen är lika vanlig bland män som kvinnor.

Även incidensen för Crohns sjukdom har ökat under senare år och uppskattas nu till mellan 5 och 10 nya patienter per 100.000 och år.

Symtom

Vid ulcerös kolit angrips oftast enbart tjocktarmens slemhinna där sår och blödningar uppstår, inflammationen är som regel alltid kontinuerlig med början i rektum. De vanligaste symptomen vid ulcerös kolit är:

  • Lösa slem- och blodtillblandade avföringar.
  • Ibland smärtsamma kramper i samband med avföringen.
  • Vid svåra och/eller längre skov tillkommer trötthet och påverkat allmäntillstånd.

Crohns sjukdom kan drabba hela magtarmkanalen, från munhåla till anus och inflammationen sitter i hela tarmväggen. Ofta är inflammationen diskontinuerlig dvs att områden med frisk slemhinna finns mellan de inflammerade partierna. Crohns sjukdom kan även medföra fistlar, stenoser och abscesser.

Symtomen är:

  • Diarré
  • Buksmärta
  • Viktnedgång
  • Feber och allmän sjukdomskänsla
  • Trötthet
  • I förekommande fall symtom från stenosering, abscess eller fistelbildning.

Diagnostik & behandling


MR kamera Crohns sjukdom

För att ställa diagnos av Crohns sjukdom/ulcerös kolit görs en sammanvägning av kliniska och objektiva fynd. Anamnes, blodprover (blodstatus, CRP, albumin, S-natrium, S-kalium och S-kreatinin, elektrolyter, TPK , leverstatus med flera), faecesprover (kalprotektin, F-Hb, odlingar), endoskopi (koloskopi eller ibland enbart sigmoideoskopi) med biopsier, ger tillsammans värdefull information.

Behandling

Behandlingen av inflammatorisk tarmsjukdom beror av vilken sjukdomstyp patienten har, Crohns sjukdom eller ulcerös kolit samt svårighetsgrad och utbredning. Den består generellt av olika inflammationsdämpande läkemedel.

Vid ulcerös kolit av mild-måttlig svårighetsgrad är mesalaziner/5-ASA ofta bas-/första behandlingsalternativ. Vid svårare skov är kortikosteroider grundstenen i behandlingen, både lokalt och generellt. Vid ulcerös kolit av måttlig-svår grad används även biologiska läkemedel som är skräddarsydda för att påverka specifika steg i den inflammatoriska processen.

Som underhållsbehandling (till ulcerös kolit av mild-måttlig svårighetsgrad) för att förhindra nya skov används mesalazin/5-ASA eller sulfasalazin. Utan 5-ASA underhållsbehandling har man sett att risken för skov är drygt 5 gånger så hög. Tiopuriner samt anti-TNF/integrin-hämmare används som underhållsbehandling (vid måttlig-svår ulcerös kolit).

Vid mild-måttlig Crohns sjukdom, lokaliserat i tarmen och ej stenoserande/fistulerande ges ofta budesonid i första hand, samt även systemiska kortikosteroider som prednisolon. Vid måttligt-svårt skov ges kortikosteroider peroralt eller intravenöst. Både anti-TNF och integrin-hämmare är aktuella behandlingar vid Crohns sjukdom i det akuta skedet, samt även som underhållsbehandling med/utan tillägg av immunomodulerare som azatioprin. Kirurgi används mer frekvent vid Crohns sjukdom.

För mer information kring behandling av ulcerös kolit och Crohns sjukdom hänvisar vi till Svensk Gastroenterologisk Förenings, SGFs hemsida eller European Crohns and Colitis Organisation, ECCO.

Källor:
-SWIBREG Årsrapport 2014
-Kane S. et al. Aliment Pharmacol Ther 2006;  23, 577–585

Du är på väg att lämna tillotts.se för en extern webbplats. Tillotts ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Tillbaka