Sök på hemsidan

Close

Om ulcerös kolit och Crohns sjukdom

Om ulcerös kolit och Crohns sjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD, ”Inflammatory Bowel Disease”) är benämningen på en grupp sjukdomar som orsakar inflammation i tarmen. Termen används för sjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och obestämbar kolit. IBD är en kronisk sjukdom där symtomen kommer i perioder (skov), avlöst av perioder utan några besvär (remission).

Vid ulcerös kolit är endast tjocktarmen (kolon) drabbad. Crohns sjukdom däremot kan förekomma var som helst i magtarmkanalen, från munhålan till analöppningen, och kan omfatta hela tarmväggens tjocklek. Även om ulcerös kolit och Crohns sjukdom är olika sjukdomar har de många likheter. I upp till 10 % av alla fall har patienten en inflammation i tjocktarmen med symtom som kan passa in på båda tillstånden. Detta kallas då ”obestämbar kolit”.

Att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom är idag ofta inte fullt lika dramatiskt som tidigare. Under senare år har kunskapen om inflammatoriska sjukdomar ökat, diagnosmetoder förbättrats och behandlingsmöjligheter tagit ett stort kliv framåt.

Varför får man IBD?

Den exakta orsaken/orsakerna till IBD är okänd men det finns en del teorier. Genetiska/ärftliga faktorer spelar in, det finns också familjer där IBD är vanligt förekommande. Förekomsten av IBD varierar i frekvens i olika delar av världen. Andra möjliga orsaker är virus-eller bakterieinfektioner och faktorer som har att göra med immunsystemet. Immunsystemet är till för att skydda kroppen, men vid IBD verkar det vara överaktivt. Denna överaktivitet är kopplad till inflammation.

Vilka är symtomen?

Ulcerös kolit

Ett skov av ulcerös kolit kan ge några eller alla av följande symtom:

  • Täta tarmtömningar med lös avföring, ibland med blod eller slem
  • Trängningar, måste rusa till toaletten helt plötsligt/ utan varning
  • Magsmärtor
  • Trötthet/orkeslöshet
  • En del går ner i vikt, får sämre aptit och/eller feber

Crohns sjukdom

Eftersom Crohns sjukdom kan drabba vilken del som helst av magtarmkanalen skiftar symtomen beroende på var sjukdomen sitter.

De viktigaste/vanligaste symtomen på Crohns sjukdom är:

  • Diarré, ibland med blödning
  • Magsmärtor – kan vara orsakade av en pågående inflammation, eller av förträngningar i tarmen (strikturer) orsakade av sjukdomen/inflammationen
  • Viktnedgång
  • Trötthet och allmän sjukdomskänsla

Symtom utanför mag-tarmkanalen

Inflammatorisk tarmsjukdom kan leda till symtom utanför magtarmkana­len. Det är viktigt att komma ihåg att de är mycket mindre vanliga än de symtom som räknats upp ovan. Det kan t ex vara:

Leder – Inflammation i stora och små leder i armar, ben, bäcken och ryggrad. Detta kan orsaka smärtor, svullnad och rörelsebegränsning i de drabbade lederna (artrit, sakroiliit)

Hud – Rodnad och ömmande hud särskilt på underbenen (erythema nodusum/ pyoderma)

Ögon – Rodnade, smärtande, grusiga, rinnande ögon (irit, konjunktivit)

Vilka undersökningar görs för att ställa diagnos?

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom ger så pass uttalade symtom att de flesta kontaktar sin husläkare i samband med det första skovet. Misstänker läkaren inflammatorisk tarmsjukdom remitteras du vidare till en gastroenterolog (mag- och tarmspecialist).                                                                     Läkaren beslutar vilka prover som behöver tas och vilka undersökningar som behöver göras. Det kan t.ex. vara:

  • Avföringsprov, för att se att det inte är en infektion som orsakar dina symtom
  • Blodprover
  • Datortomografi- eller magnetkamera-undersökning
  • Koloskopi eller sigmoideoskopi (undersökning av tjocktarmen/del av tjocktarmen som utförs av läkare/specialistsjuksköterska. Undersökningen går till så att ett slangformat instrument förs in via ändtarmsöppningen. Från instrumentet skickas en bild av tarmen till en tv-monitor).

När du kommer till läkaren får du frågor om vilka symtom du har. Läkaren undersöker buken, kanske även resten av din kropp för att se om det finns några förändringar i ögon, hud eller leder. Eventuellt undersöks även analöppningen efter hudflikar, fistlar, varbölder eller blödning.

Hur behandlar man IBD?

När alla undersökningar är klara och diagnosen har ställts, beslutar sig läkaren tillsammans med patienten för en lämplig behandling. Faktorer som hur svår sjukdomen är och var den sitter måste bedömas innan man väljer behandling.

Aminosalicylater/5-ASA

Denna läkemedelsgrupp omfattar substanserna mesalazin, olsasalazin och sulfasalazin. Din läkare kanske kallar dessa läkemedel för 5– ASA läkemedel. Läkaren väljer det läkemedel som är mest lämpat för din sjukdom. 5-ASA läkemedel minskar inflammationen i tjocktarmen och underlättar läkningen av den inflammerade tarmslemhinnan. Läkemedlen är bra för behandling av lindriga till måttliga skov och används för att hålla sjukdomen i remission. Liksom alla läkemedel kan aminosalicylater/5- ASA orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Exempel på läkemedel som innehåller mesalazin är Asacol, Mezavant och Pentasa. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information.

Kortison (steroider)

Kortison kan användas för att lindra skov. Det är ingen långtidsbehandling. De ges oftast i ca 8 veckor och börjar med en hög dos som stegvis minskas tills kuren är avslutad. Det är viktigt att man avslutar kuren enligt läkarens anvisningar och inte slutar ta kortisonet tvärt.

Kortison kan vara mycket effektivt på symtomen vid inflammatorisk tarmsjukdom men kan ha biverkningar såsom t ex ödem (vätska i vävnaderna), acne och högt blodtryck. Exempel på kortison kan vara prednisolon eller budesonid. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information.

Immunmodulerande behandling

Dessa läkemedel ordineras ofta om du behöver upprepade behandlingar med kortison eller om symtomen kommer tillbaka när du minskar kortisondosen. De kallas ibland immundämpande eller immunmodulerade läkemedel.

Det kan ta upp till fyra månader för ett immunmodulerande läkemedel att få full effekt och därför kanske du får dem tillsammans med en kortisonkur eller kanske trots att du för tillfället mår ganska bra. Man har sett att de är bra för att förhindra återfall eller skov. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information. Exempel på immundämpande läkemedel är metotrexat (Metoject) och azatioprin (Immunoprin/Imurel).

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel är en grupp preparat som är kopior eller efterliknar kroppsegna ämnen och de påverkar olika steg i den inflammatoriska sjukdomsprocessen, t ex vid IBD.

Vid inflammatorisk tarmsjukdom används bland annat följande biologiska läkemedel: Remicade/Inflectra (infliximab), Humira (adalimumab) och Entyvio (vedolizumab). De ges som dropp direkt i blodet eller som injektion i underhuden. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information.

Du är på väg att lämna tillotts.se för en extern webbplats. Tillotts ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Tillbaka