Sök på hemsidan

Close

Om mikroskopisk kolit

Epidemiologisk utveckling

Mikroskopisk kolit har sedan upptäckten 1976 gått från ett mycket sällsynt tillstånd till en incidens i nivå med Crohns sjukdom. Det är oklart hur mycket av denna ökning som är faktisk och vad som kan tillskrivas ökad diagnostisk aktivitet. I Sverige har ökningen avstannat enligt senare epidemiologiska studier, medan trenden är fortsatt stigande i många länder som exempelvis Danmark. Epidemiologisk data är bristfällig från många länder, men den som finns tyder inte på någon klar nord-sydgradient som för mer klassiska inflammatoriska tarmsjukdomar.

En nyare jämförande studie mellan Skåne och Själland visar på en markant skillnad i antalet diagnoser som inte kan förklaras med antalet skopier.


Lymfocytär kolit

Kliniska subtyper

Mikroskopisk kolit uppdelas fortsatt endast i kollagen och lymfocytär kolit, men en diskussion pågår rörande kliniska tillstånd där den patologiska diagnosen är oklar. Förutom de patologiska fynden skiljer sig kollagen och lymfocytär kolit åt vad gäller demografin där kvinnodominansen är lägre för lymfocytär än kollagen kolit.

Patientdemografi

Trots den stora övervikten av kvinnor över 65 år i patientgruppen är det inte ovanligt med nydiagnostiserade yngre patienter och Örebro-data från 90-talet visade på att en fjärdedel av patienterna var under 45 år vid diagnos. Mikroskopisk kolit har en ärftlig komponent, men i tillägg så har man identifierat riskfaktorer som rökning och vissa läkemedel som NSAIDs, SSRI och PPI. Allra tydligast är kopplingen mellan användningen av lansoprazol och risken för att utveckla mikroskopisk kolit enligt danska data.

Symtom

I tillägg till de typiska och kännetecknande frekventa och vattniga diarréerna så är både kollagen och lymfocytär kolit förknippat med symtom som buksmärtor, trötthet, ledvärk, muskelvärk med mera. De extraintestinala symtomen har spekulerats bero på kopplingen mellan mikroskopisk kolit och auto-immuna tillstånd och nyare svenska data tyder på att de kan kvarstå även efter de intestinala symtomen försvunnit.

Dianostik & behandling

Då diagnosen av mikroskopisk kolit är både kliniskt och histologiskt baserad måste koloskopi göra och biopsier tas för att kollagen eller lymfocytär kolit ska kunna bekräftas eller uteslutas.

Epidemiologiska data från Örebro visar på att mikroskopisk kolit är en ganska vanlig orsak till kronisk oblodig diarré (10%) och speciellt hos äldre (20%). Tidig diagnos tycks viktig då danska data visat att längre sjukdomsaktivitet innan diagnos ökar risken för återfall efter seponering av budesonid-behandling.

Mikroskopisk kolit behandlas främst med läkemedel idag även om vissa terapirefraktära fall kan leda till kirurgi. Olika läkemedel används beroende på patienten och dennes sjukdomsbild, t ex loperamid. Det enda evidensbaserade alternativet är idag budesonid som har ett mycket lågt NNT (2) avseende symtom vid korttidsbehandling.

Källor:
– Wickbom et al Inflamm Bowel Dis. 2013 Oct;19(11):2387-93
– Bonderup et al Scand J Gastroenterol. 2015 Apr;50(4):393-8
– Davidsson et al Poster presentation ECCO 2017
– Münch et al J Crohns Colitis. 2012 Oct;6(9):932-45
– Nylin et al Aliment Pharmacol Ther. 2014 May;39(9):963-72
– Olesen et al Gut. 2004 Mar;53(3):346-50
– Miehlke et al Inflamm Bowel Dis. 2013 Dec;19(13):2763-7
– Bonderup et al Poster presentation ECCO 2017

Du är på väg att lämna tillotts.se för en extern webbplats. Tillotts ansvarar inte för innehållet på andras webbplatser.

Stäng